Hög av lyckorus! Jag har träffat några fina vänner under den senaste månaden, några som jag inte träffat på länge och några av de som finns närmare, det bara väller över av kärlek åt alla håll och kanter!
I måndags kom en fin barndomsvän på besök med hennes familj och vi kom fram till att vi sågs senast förra sommaren... Ja det är ett tag sedan och lite synd att det inte är oftare trots att vi bor i samma stad. Samtidigt vet vi hur läget är och att det är lika roligt att ses när vi väl kommer till skott och när vi väl ses är det lika naturligt som alltid.
I Januari hade jag ett missat samtal och ett meddelande på mobilsvar som fick ögonen att tåras på mig. Några dagar gick och tyvärr glömde jag faktiskt bort det hela, min prio låg någon helt annan stans, familjen låg i magsjuka och öroninflammationer om vartannat och tiden gick...
MEN så en dag för 2-3 veckor sedan ringde jag upp henne när jag var ute på en av mina långpromenader, i 8 km pratade vi. Vi kom fram till att det var 8 år och 4 månader sedan vi sågs och hördes senast, hon hälsade på oss när vi låg på prematuren med dottern. I slutet av samtalet frågade hon om vi ville ha besök kommande fredag, och vilken fredagkväll det blev!! Tacomys, mycket surrande och lite gosande med hennes 8 månaders son. Det kommer inte ta 8 år till nästa gång!!
Gårdagen spenderades tillsammans med en ny bekantskap. Våra grannar rakt över åkern som vi lärde känna för ganska precis ett år sedan kom över på en kopp kaffe för att surra lite kycklingar och odling, de blev kvar i 6 timmar. Deras dotter är lika gammal som vår son och de lekte hela dagen, bara ett avbrott för litet våffelkalas vid lunchen.
Inte nog där, kände att jag hade lite energi att göra av med så jag bokade in en sen träningsdejt igårkväll. Jag lär mig visst aldrig att jag inte är gjord för att träna på kvällen, endorfinhög låg jag vaken ända till 00 och kände hur allt rusade i kroppen, även här av lyckorus. Träning med A slutar oftast på samma sätt, jag tar ut mig till "vilja spy" gränsen, precis vad jag behövde igår. Idag har jag jordens träningsvärk som ett skönt kvitto. Kaffekoppen liksom vibrerar när armen är i ytterläge!
Sätter in två bilder på våra livsnjutare också.
Först katten Sune som tog vägen genom hönsgården, in genom hönsluckan för att snoka i redena och tjyvdricka lite vatten. Han kan nog skatta sig lycklig att tuppen Kalle var ute på strapatser i det fria med sina damer och inte mötte han i luckan.
Den andra bilden är hönsbad i solskenet. Trots storm idag så njöt de bakom sitt plank i lä i solen. De badade så torven yrde omkring dem. Våra små damer som levererar många goda ägg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar