Försöker smyga så inte resten av familjen vaknar av mitt tassande, det är inte helt lätt med en trappa som knarrar värre än värst.
Det händer inte lika ofta nu för tiden att dessa morgonstunder inträffar. Dels sover jag oftare liiiite längre på morgonen och dels har vi två morgonpigga barn som gärna gör mig sällskap. Att sitta och höra tystnaden susa i öronen och endast katterna som rör sig näst intill ljudlöst ger tillfälle att djupandas och att bara vara.
Mina tankar upptas mycket av vad som är på gång till veckan, det skrämmande, spännande, pirriga som är på gång. Ett oskrivet blad som jag helt enkelt inte kan påverka utan tiden är det som får utvisa vad som händer. Jag ska hellst inte fundera så mycket utan bara flyta med och ge mig själv tillåtelse att verkligen göra det vilket är det svåraste av allt!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar